Projektbeskrivning och mål
Det här projektet består av fyra faser som genomfördes mellan 2005 och 2010.
Närområdesdialoger förebygger, hanterar och löser konflikter på ett effektivt sätt genom att bygga upp förtroende, söka efter lösningar som alla vinner på och skapa hållbara goda grannrelationer. Målet är att dela information öppet, att ta fram rekommendationer för företaget och ibland även att samarbeta och förhandla för att komma överens om en lösning.
Erfarenheten har visat att denna systematiska kommunikationsmetod leder till resultat som kan förbättra miljösituationen och ofta resultera i en bättre miljöprestanda på platsen än vad som krävs enligt lagstiftningen. Naturligtvis måste dialoger och deras resultat följa lagen och de kan bara komplettera, inte ersätta, myndigheternas och lagstiftningens vanliga ansvarsområden.
<Fas I
Projektets fokus låg på befintliga platser med grannskapsklagomål där en dialogprocess användes som ett frivilligt instrument för att försöka lösa konflikten. Grannskapsklagomål och konflikter uppstår ofta i närheten av anläggningar som industriella produktionsanläggningar, avfallshanteringsanläggningar och stenbrott på grund av deras utsläpp eller potentiella faror, inklusive hälsorisker. Anläggningar som byggs nära bebodda områden eller som har blivit omgivna av bostadsområden är särskilt drabbade. Konflikterna kan handla om lukt, buller, luftföroreningar, olyckor, driftstörningar eller nya tillståndsvillkor och förfaranden.
Fas II – Verktygslådan
Fokus i projektet låg på att utveckla en verktygslåda för myndigheter och företag om hur man etablerar en grannskapsdialog. Verktygslådan innehåller detaljerad information om när, varför och hur man använder grannskapsdialoger. Den besvarar viktiga frågor, t.ex. om tillämpningsområden eller grundläggande principer, och ger läsaren stöd i form av sex steg för att etablera en grannskapsdialog. Den beskriver möjligheter och ger stöd för att övertyga alla dialogpartner – samtidigt som den också förklarar risker, gränser och hur man kan övervinna svårigheter. Den visar också när det är bättre att inte använda dialog utan förlita sig på traditionella instrument för att reglera en plats, t.ex. för att förhindra betydande hälso- och miljörisker.
Fas III – Självutvärdering
Huvudsyftet med fas III var att ta fram en vägledning för myndigheter och företag om hur de kan utvärdera sina medborgardialoger och uppskatta arbetsbelastningen.
Fas IV – Steg-för-steg-instruktioner
Fokus för denna sista fas av projektet var att främja användningen av grannskapsdialoger som ett instrument för att lösa miljökonflikter genom att utveckla kortfattade steg-för-steg-instruktioner baserade på “Toolkit” och “Self-Evaluation Guidelines” och testa dem på verkliga fall.
Huvudresultatet av projektet är PowerPoint-presentationen “Grannskapsdialog ett instrument för att förebygga och lösa konflikter mellan företag och deras grannar – procedurer – steg – utvärdering”.