Lösning av miljökonflikter genom grannskapsdialog

Projektbeskrivning och mål

Projektet består av fyra faser som genomfördes mellan 2005 och 2010.

Närskapsdialoger förebygger, hanterar och löser konflikter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt genom att bygga upp förtroende, söka lösningar som alla vinner på och skapa hållbara goda grannskapsrelationer. Deras mål är att öppet dela information, ta fram rekommendationer för företaget och ibland till och med samarbeta och förhandla för att komma överens om en lösning.

Erfarenheten har visat att denna systematiska kommunikationsmetod leder till resultat som kan förbättra miljösituationen och ofta resulterar i en bättre miljöprestanda på platsen än vad som kan krävas enligt lagstiftningen. Dialogen och dess resultat måste naturligtvis vara förenliga med lagen och kan endast komplettera, inte ersätta myndigheternas och lagstiftningens vanliga ansvar.

Fas I

Projektets fokus låg på befintliga platser med grannskapsklagomål där en dialogprocess användes som ett frivilligt instrument för att försöka lösa konflikten. Klagomål och konflikter från grannskapet uppstår ofta i närheten av anläggningar som industriella produktionsanläggningar, avfallshanteringsanläggningar och stenbrott på grund av deras utsläpp eller potentiella faror, inklusive hälsorisker. Anläggningar som byggs nära bebodda områden eller som omges av bostadsområden är särskilt drabbade. Konflikterna kan handla om oro för lukt, buller, luftföroreningar, olyckor, driftstörningar eller nya tillståndsvillkor och förfaranden.

Fas II – Verktygslådan

Projektets fokus låg på att ta fram en verktygslåda för myndigheter och företag om hur man upprättar en grannskapsdialog. Verktygslådan innehåller detaljerad information om när, varför och hur man använder grannskapsdialoger. Den svarar på viktiga frågor, t.ex. om tillämpningsområden eller kärnprinciper, och stöder läsaren med sex steg för att upprätta en grannskapsdialog. Den beskriver möjligheter och ger stöd för att övertyga alla dialogpartner – samtidigt som den dock också förklarar risker, gränser och hur man övervinner svårigheter. Den anger också när det är bättre att inte använda dialog och förlita sig på traditionella instrument för att reglera en plats, t.ex. för att förhindra betydande hälso- och miljörisker.

Fas III – Självutvärdering

Det huvudsakliga målet med fas III var att ta fram en vägledning för myndigheter och företag om hur de kan utvärdera sina grannskapsdialoger och uppskatta arbetsbelastningen.

Fas IV – Steg-för-steg-instruktioner

Fokus för denna sista fas av projektet var att främja användningen av grannskapsdialoger som ett instrument för att lösa miljökonflikter genom att utveckla kortfattade steg-för-steg-instruktioner baserade på “Verktygslåda” och “Riktlinjer för självutvärdering” och testa dem på verkliga fall.

Det viktigaste resultatet av projektet är PowerPoint-presentationen “Neighbourhood dialogue an instrument to prevent and solve conflicts between companies and their neighbors – procedures – steps – evaluation”.

Relaterade filer/information

• Broschyr ‘Dialog med grannskapet (2005)