Resultatindikatorer för miljötillsynssystem

Projektbeskrivning och mål

Projektets syfte var att ta fram resultatindikatorer för miljötillsynen. När det gäller projektets omfattning enades man om att det skulle omfatta indikatorer
med anknytning till RMCEI. Indikatorerna bör omfatta indikatorer för input, output och resultat.

Brainstormfasen

Den första fasen, ägde rum 2008. Gruppen enades om en kort lista över indikatorer som bör analyseras ytterligare i ett framtida IMPEL-projekt. Inom ramen för projektet kommer frivilliga länder att tillhandahålla nödvändiga uppgifter för de utvalda indikatorerna, som sedan kommer att analyseras och diskuteras. Eftersom det ansågs alltför betungande att samla in uppgifter om alla anläggningar som omfattas av RMCEI, enades man om att projektet skulle fokusera på IPPC-anläggningar. En ytterligare begränsning till enskilda sektorer enligt IPPC-direktivet kan övervägas om detta leder till mer jämförbara och representativa uppgifter. Omfattningen bör utvärderas i slutet av projektet.

Defining the indicators

Syftet med denna övning var att definiera de tio resultatindikatorer som föreslogs i Impel-projektet 2008 " Brainstorming on an IMPEL Project to develop performance indicators for environmental inspectorates ", att bedöma deras styrka och svagheter och att genomföra ett pilottest bland en kort lista av Impel-medlemmar. På grundval av detta föreslogs en reviderad och så exakt definierad förteckning över indikatorer som möjligt, tillsammans med en kvalitativ bedömning av varje indikator.

Under hela projektet visade det sig vara ytterst svårt att definiera jämförbara indikatorer för hela EU på grund av de många politiska och operativa svårigheterna mellan medlemsstaterna. Pilotprojektet visade att jämförbarheten ofta är låg, att tillgången till uppgifter varierar och att svaren är mycket varierande. Man enades också om att den föreslagna förteckningen över indikatorer inte beskriver inspektionsmyndigheternas effektivitet. Det är en partiell bedömning av deras kapacitet.

Det ges vissa rekommendationer om hur de ska användas: det är bättre att använda flera indikatorer än en, och indikatorerna måste kombineras med kvalitetsinriktade instrument. Slutsatsen var att det skulle vara bra att organisera en djupgående diskussion mellan Impel och kommissionen och andra relevanta parter som OECD för att ytterligare utforska vilka kvalitativa och kvantitativa bedömningsinstrument som revisioner, inbördes utvärderingar (IRI), konkreta sektorspecifika/direktivspecifika resultatindikatorer och kombinationer av dessa som skulle kunna användas för EU-övergripande övervakning av inspektionsmyndigheternas resultat.

Undersökning av kvalitativa och kvantitativa bedömningsverktyg för att utvärdera miljöinspektionernas resultat i EU

Detta projekt syftade till att undersöka den nuvarande och potentiella användningen av bedömningsverktyg för att utvärdera miljöinspektioner i EU.
Vissa indikatorer och bedömningsverktyg undersöktes och deras användning utvärderades för tre typer av bedömningar:

• av en enskild inspektionsenhet för att mäta dess prestationer och identifiera områden som kan förbättras;
• extern kontroll av att en inspektionsenhet har de nödvändiga "byggstenarna" på plats för att kunna arbeta effektivt; och
• om möjligt, för att jämföra inspektionsenheter inom en medlemsstat och inom hela EU.

Detta projekt har inte kunnat identifiera en enda uppsättning numeriska indikatorer som kan införlivas i bedömningsverktygen och användas på ett rättvist och meningsfullt sätt för att numeriskt rangordna inspektionsmyndigheternas prestationer i hela Europeiska unionen. Detta beror på att de omständigheter under vilka varje inspektionsmyndighet verkar kan vara mycket olika. Projektet har dock identifierat principer som kan möjliggöra en begränsad jämförelse baserad på resultatindikatorer. Det främsta syftet med sådana jämförelser bör vara att göra det möjligt för inspektionsmyndigheterna att förstå vilka åtgärder som har bidragit mest till resultaten (dvs. kausalitet), att bättre förstå alternativa tillvägagångssätt som är effektiva under vissa omständigheter och att uppmuntra till utbyte av bästa praxis. Det rekommenderas inte att använda resultatindikatorer för att underlätta ligatabeller eller andra typer av rangordning. Olika tillvägagångssätt för kontroll av uppgifter, bristen på gemensamma definitioner och skillnader i lokala sammanhang leder sannolikt inte till rättvisa eller meningsfulla jämförelser och riskerar att bedömningen blir en källa till tvister snarare än ett verktyg för förbättring.

Relaterade filer/information

• Metodik för att göra rätt saker