Den första CAED-rapporten innehåller ett förslag till ett nytt tillvägagångssätt för det administrativa förfarandet för fastställande av miljöskada och överhängande hot om skada, bestående av tre processteg: screeningprocessen, fastställande av ledtrådar, fastställande av bevis.
Den innehöll en samling av 32 fallstudier av "ELD-fall" och "icke-ELD-fall" i olika medlemsstater för att identifiera gemensamma och olika metoder för fastställande och bedömning ur rättslig, praktisk och teknisk synvinkel. Fallstudier presenterades som visade hur "ledtrådar" och "bevis" för miljöskador och hot om miljöskador upptäcks, identifieras och utvärderas.
Analysen av de 32 fallstudierna visade att det finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller hur de bedömer miljöskador, vilket huvudsakligen beror på antingen genomförandet (särskilt när det gäller övervakning och bedömning) av habitatdirektivet, fågeldirektivet, ramdirektivet för vatten eller förekomsten eller avsaknaden av en nationell lag för markskydd.
De största utmaningarna för att genomföra ELD, som identifieras i rapporten, gäller definitionen och mätningen av "betydande negativa effekter" och bristen på motsvarande kriterier eller tröskelvärden för att göra en snabb och korrekt bedömning och ett effektivt avhjälpande.
Denna praktiska handbok är en produkt från projektets andra år och uppdaterades och uppgraderades till sin nuvarande och slutliga version under projektets fjärde år. Den togs fram av en projektgrupp som samlats inom ramen för det europeiska nätverket för genomförande och upprätthållande av miljölagstiftning (IMPEL-nätverket). Projektgruppen bestod av olika erfarna yrkesutövare, som täckte de relevanta förordningarna såsom ELD och andra nationella lagstiftningar, arbetade inom olika tekniska områden och hade olika yrkeserfarenheter.
Under det andra året av CAED-projektet samlade projektgruppen in och analyserade befintliga indikatorer och flödesscheman som ingår i befintliga EU- och nationella riktlinjer relaterade till ELD, för att få en fullständig bild av innehållet i de nuvarande riktlinjerna, förfarandena och stödverktygen för att fastställa miljöskadebedömningen (se Referenser). Ett nytt metodologiskt tillvägagångssätt baserat på en DPSIR-modell (Driver, Pressure, State, Impact and Response) anpassad till miljöskadebedömning föreslogs. Praktiska verktyg som flödesscheman för beslutsfattande, checklistor och tabeller med indikatorer för att underlätta bedömningen i ett tidigt skede av potentiella fall av miljöskador togs fram. Det förväntas att användningen av indikatorer, kvalitativa eller kvantitativa, samt flödesscheman och checklistor för att stödja och styra beslutsprocessen, är användbar för screening av ELD- och icke-ELD-fall och för identifiering och bestämning av ledtrådar och bevis för skada och överhängande hot om skada av ELD-experter och icke-ELD-expertanvändare, i stället för expertbedömningen (som kan ingripa när det behövs).