DPSIR-modellen anpassad för bedömning av miljöskador

Miljöskadebedömningen kan dra nytta av utvärderingen av utvalda kvalitativa och kvantitativa indikatorer/parametrar (eller index). Dessa indikatorer kan härledas från dem som används för miljökonsekvensbeskrivningen, eller de som ingår i internationella standardguider, eller i EU:s och ländernas tekniska föreskrifter om påverkan på skyddade arter och naturliga livsmiljöer, vatten och mark.
En ny metod för miljöskador enligt ELD, baserad på gruppering av indikatorer kring specifika utvärderingsmål i linje med DPSIR-modellen (Driver, Pressure, Source, Impact, Response), beskrivs nedan.

Bedömningen av miljöskador enligt ELD baseras på studien av den skadliga händelsen och innebär identifiering och karakterisering av skadefaktorerna, fastställande av orsakssambandet mellan yrkesverksamheten/den skadliga händelsen/skadefaktorerna och de negativa effekterna och framför allt fastställandet av huruvida de negativa effekterna med avseende på de grundläggande förhållandena för den skyddade naturresursen sannolikt kommer att vara eller är betydande enligt ELD-kraven.
Fastställandet av miljöskador kan baseras på utvalda indikatorer som beskriver, för det första, de negativa effekterna på naturresursens grundläggande förhållanden (förutsättning för miljöskador) och, för det andra, egenskaperna hos den skadliga händelsen och skadefaktorerna.
Ett nytt metodologiskt tillvägagångssätt, en anpassad DPSIR-metod som kan underlätta en enkel och standardiserad bestämning av miljöskador, föreslås.
DPSIR-modellen har antagits av Europeiska miljöbyrån (EEA) som en allmän referens för ett integrerat tillvägagångssätt i rapporteringsprocesserna om miljötillståndet, som utförs på europeisk eller nationell nivå. Modellen föreslår en allmän referensstruktur för att representera den uppsättning element och relationer som kännetecknar varje miljötema och sätter det i samband med den politik som är relaterad till det.

Strukturen för DP Strukturen i DPSIR-modellen består av olika komponenter som är sammanlänkade genom orsakssamband (se fig. 2):
•   DRIVER: åtgärder, både antropogena och naturliga, som kan bestämma trycket på miljön;
•   TRYCK: tryck som determinanterna utövar på miljön;
•   STATUS: fysiska, kemiska och biologiska egenskaper hos miljöresurser;
•   IMPACT: negativa effekter på ekosystem, människors och djurs hälsa och ekonomi;
•   RESPONSE: svar och statliga åtgärder som genomförs för att hantera miljöbelastning och miljöpåverkan.

Figure 2 - DPSIR model applied to Environmental Impact Assessment.

För att anpassa DPSIR-modellen till fastställandet av miljöskador, vänds cykeln, från IMPACT till DRIVER, enligt figur 3 och beskrivs nedan¹:
-PÅVERKAN: negativa effekter på naturresursens referensbegrepp, som genereras av den skadliga händelsen och skadefaktorerna;
- STATUS: baslinjeförhållandena, i förhållande till referensbegreppen och andra egenskaper, för den naturresurs som påverkas av de negativa effekterna av den skadevållande händelsen och skadefaktorerna;
- PRESSURE: de skadehändelser och skadefaktorer som genereras av FÖRARAREN och som kan orsaka potentiella miljöskador enligt ELD på naturresursen;
- DRIVER: de yrkesverksamheter som anges i bilaga III till ELD och andra yrkesverksamheter (i händelse av fel eller försummelse²) som genererar de skadliga händelserna och skadefaktorerna.
- ÅTGÄRDER: de avhjälpandeåtgärder som den ansvariga verksamhetsutövaren som orsakade miljöskadan är skyldig att genomföra för att återställa naturresursen till eller mot dess utgångsläge (primärt avhjälpande) eller, om detta inte är möjligt, ingripa med kompletterande och kompenserande (för tillfällig förlust) avhjälpande.

ISDPR MODEL - sen_ars

DPSIR-cykeln är omvänd eftersom, när man fastställer ledtrådar och bevis för miljöskador, är de viktigaste och primära data och information som ska samlas in relaterade till de negativa effekterna (IMPACT) på naturresurserna jämfört med deras baslinje (STATE), även efter en incident, där du har kunskap om den skadliga händelsen och skadefaktorerna, men du kan ha brist på kunskap om negativa effekter på naturresurserna. Därefter bidrar identifieringen och fastställandet av omfattningen och farligheten hos skadehändelsen och skadefaktorerna (PRESSURE) till identifieringen av ledtrådar till miljöskador där det inte finns tillräckliga uppgifter och information om de negativa effekterna på naturresurserna.
Slutligen används data och information om skadehändelser och skadefaktorer (PRESSURE) samt om negativa effekter (IMPACT), jämfört med yrkesaktivitetens egenskaper (DRIVER) för att bedöma orsakssambandet mellan yrkesaktiviteten och de negativa effekterna. I själva verket innehåller DRIVER-tabellen de indikatorer som hjälper till att identifiera den ansvariga yrkesverksamheten antingen i fall där den skadliga händelsen är känd eller är okänd till en början.
Den anpassade DPSIR-modellen som är anpassad till fastställandet av miljöskadan (nedan kallad ISPD-modellen”) kan därför användas från det tidiga skedet av bedömningen, t.ex. om information om yrkesverksamheten är känd eller okänd, till slutet av bedömningsprocessen, dvs. under hela processen för fastställande av miljöskadan.
Anmärkning: Innehållet i komponenten RESPONSE har inte utvecklats i detta projektstadium.
Varje komponent (dvs. varje ruta i fig. 3) i ISPD-modellen kan innehålla data och information som kan bedömas för att identifiera och fastställa i första hand ledtrådarna till skada för att fastställa om ytterligare undersökning av bevis på miljöskada enligt ELD är motiverad eller inte, i andra hand för att identifiera och fastställa bevis på skada. Som framgår av fig. 3 kan emellertid bevis på skada i vissa fall identifieras och fastställas direkt utan att gå via fastställandet av ledtrådar, när den information som finns tillgänglig i det tidiga utredningsskedet är tillräcklig för att fastställa betydelsen av negativ påverkan på naturresurser enligt ELD.
Därför kan varje komponent i ISPD-modellen beskrivas med fördefinierade listor med kvantitativa och kvalitativa indikatorer, för att genomföra fastställandet av ledtrådar och bevis på miljöskador baserat på utvärderingen av värdena på data och information om indikatorerna.
Indikatorerna som beskriver de olika komponenterna i DPSIR kan också karakteriseras i termer av mål, relevans och betydelse i ISPD-tabeller, för att bedöma fallet och identifiera ledtrådar och bevis för miljöskador³.

1 Ett liknande tillvägagångssätt föreslås i riktlinjen AA.VV.- “Metodologie e criteri di riferimento per la valutazione del danno ambientale ex parte sesta del Dlgs 152/2006” - Linee Guida SNPA 33/2021” för bedömning av miljöskador på vatten. I denna praktiska guide har metoden reviderats och utvidgats för bedömning av skador på alla naturresurser.
2 I ELD hänvisas det felbaserade ansvarssystemet för andra verksamheter än de som anges i bilaga III endast till skador på biologisk mångfald (se punkt 5.3 nedan). I denna praktiska handbok har emellertid det felbaserade ansvarssystemet i ELD utvidgats till att omfatta vattenskador och markskador med hänvisning till viss nationell lagstiftning.
3 En färg- och symbolkod har använts i tabellerna för detta ändamål.

Vägledande filer