Skydd av naturen

Det finns fortfarande en bristande medvetenhet om hur brott mot vilda djur och växter påverkar ekosystemen och de skyddade arterna. Hur man kan beräkna denna skada för att den ska bli ett användbart och tillförlitligt instrument vid åtal och domstolsförhandlingar är ett ämne som måste undersökas ytterligare. Det finns redan några goda exempel. I Finland är åklagaren till exempel skyldig att arbeta med en "prislista" som beräknar skadorna på ekosystem och skyddade arter. Detta varierar från mindre överträdelser till brott mot vilda djur och växter där tungt hotade arter är inblandade.

Att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2020 är en prioritet inom Europeiska unionen. Genomförandet av EU:s naturlagstiftning (fågeldirektivet och livsmiljödirektivet) är avgörande för att uppnå EU:s mål för biologisk mångfald för 2020. Genomförandet och kontrollen av efterlevnaden måste dock förbättras.

Under 2015 undersöktes ett bra exempel på ett "slutet" regleringssystem enligt jaktförordningen i Slovenien, med mjuka och hårda kontrollåtgärder som flera medlemsstater ansåg vara användbara. Därför anordnades en studieinspektion i Slovenien 2017 för att se hur systemet fungerade i praktiken. Under 2019-2020 har ett frågeformulär online skickats ut till inspektioner från medlemsländer, Birdlife-medlemmar och Face-medlemmar. På grundval av analysen av svaren på frågeformuläret kommer två länder att väljas ut för en gemensam inspektion 2021.

Den alarmerande minskningen av den biologiska mångfalden i Europa har lett till att Europeiska unionen (EU) har antagit två viktiga rättsakter - habitat- och fågeldirektiven - för att bevara Europas mest värdefulla arter och livsmiljöer i hela deras naturliga utbredningsområde inom EU.

Genomförandet av EU:s handlingsplan mot människohandel med vilda djur och växter kräver ett brett stöd, inte bara från EU-institutionerna utan även från EU:s byråer - Europol och Eurojust -, medlemsstaterna och deras relevanta byråer, EU-delegationerna och medlemsstaternas ambassader i tredjeländer.

Under 2014 genomfördes det första gröna initiativet för översyn av IMPEL (IRI) i Rumänien, och det andra gröna initiativet kommer att genomföras i maj 2016 i Italien. Bästa praxis och möjligheter till förbättringar identifierades. Rumänien pekade ut ett fokusområde där de vill utbyta kunskap och expertis, nämligen om organisationen av miljö- och naturskyddsbyråer (separerade eller sammanslagna). Under workshopen i Rumänien 2015 identifierade arbetsgruppen frågan om "olaglig jaktturism" som en möjlighet att samarbeta för att fastställa omfattningen av denna verksamhet och identifiera lagliga och olagliga aspekter. Detta baserades på en presentation från en åklagare i Rumänien. Detta fall hade djupgående konsekvenser för naturskyddsstatusen och det berättades att olaglig verksamhet fortfarande pågår. I förvaltningsplanen för expertgruppen för naturskydd innehåller "ryggradskonstruktionen" en cykel av en IRI-verksamhet som följs upp med ett expertgruppsmöte året därpå.

Fågel- och habitatdirektiven är centrala för att uppnå EU:s 2020-mål om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald som stats- och regeringscheferna har godkänt. Kommissionen har antagit en ambitiös strategi för att uppnå detta mål, som består av sex mål. Mål 1 i denna strategi är inriktat på "fullständigt genomförande av EU:s naturlagstiftning för att skydda" den biologiska mångfalden och kräver en betydande förbättring av bevarandestatusen.

I enlighet med det allmänna initiativet IMPEL Review Initiative (IRI) syftar detta projekt till att skapa en bild av den nuvarande situationen i en medlemsstat eller i vissa områden i en medlemsstat när det gäller genomförandet och tillämpningen av EU:s naturskyddslagstiftning, främst fågel- och habitatdirektiven. Resultatet är identifierad god praxis och möjligheter till förbättringar.

Genomförandet av EU:s timmerförordning är fortfarande otillfredsställande, vilket framgår av kommissionens senaste undersökningar. Resultatet av undersökningarna stöds av parallella analyser från icke-statliga organisationer (t.ex. WWF:s barometer 2014, ClientEarth, Greenpeace). Avsaknaden av ett effektivt och enhetligt genomförande och genomförande av EU:s timmerförordning är oroväckande eftersom det kan äventyra instrumentet och få negativa konsekvenser för hela Flegt-handlingsplanen.

Projektet består av två faser. Det inleddes 2014 med projektet "Naturskydd vid tillståndsgivning och inspektion av industrianläggningar Genomförande av art. 6.3 i habitatdirektivet". I de viktigaste resultaten av projektet 2014 drogs slutsatsen att det finns ett behov av att förbättra kunskapen om och användningen av EU:s vägledning och åtgärder för att öka medvetenheten, dela med sig av befintlig nationell vägledning och vetenskapliga studier, utbyta kunskap om screeningkriterier och bedömningsmetoder, t.ex. accepterad praxis: användning av kritiska belastningar (CL), kriterier för förlust av livsmiljöer (Fachkonventionen DE), nya tillvägagångssätt, t.ex. för utvärdering av kvävenedfall. Det föreslogs också att en riktad användarvänlig vägledning skulle utarbetas.

Under 2014 genomfördes den första "gröna" IRI i Rumänien. Bästa praxis och utvecklingsmöjligheter identifierades. Under IRI:s gång påpekade den rumänska nationella miljögardet (NEG) att vissa resultat från IRI:n var övertygande i sin analys och att ytterligare arbete bör utföras för att hjälpa dem att genomföra resultaten. NEG begärde därför ett utbyte av kunskap och expertis med inriktning på till exempel organisationen av miljö- och naturskyddsbyråer: bör de separeras eller slås samman?

EU:s habitat- och fågeldirektiv skyddar Europas biologiska mångfald. Flygplatser täcker en stor del av Europa, de är spridda över hela kontinenten och hyser ett stort antal olika livsmiljöer, växt- och djurarter i Europa.

Under senare år har medvetenheten ökat om nödvändigheten av att integrera svampar (makrosvampar) i EU:s miljöpolitik på samma sätt som djur och växter, för att skydda dem i deras naturliga livsmiljöer. Trots detta fokuserar den nuvarande europeiska miljölagstiftningen på att skydda växter och djur, men inte svampar, som är viktiga beståndsdelar i landbaserade livsmiljöer. Dessutom kan makrosvampar användas som indikatorer för att beskriva miljöförhållandena i skogar och andra terrestra livsmiljöer.

Wolf populations have spread all over Europe because of the growth of the population. Countries that have not had wolves for decades or more have lost all experience on dealing with wolves and with wolf related wildlife crime.