Industri och luft

Syftet med projektet är att dela kunskap och god praxis mellan yrkesverksamma inom tillsynsbranschen och att utveckla vägledning och utbildningsmaterial för att stödja ett effektivt genomförande av direktivet om industriutsläpp. Projektets specifika resultat under de kommande fyra åren (2021-2024) kommer att vara följande:

Den intensiva offentliga debatten om skiffergasindustrin har satt strålkastarljuset på hela den landbaserade olje- och gasindustrin, hur den regleras och vad som anses vara bästa praxis för branschen. EU:s regelverk har nyligen utvärderats av Europeiska kommissionen, som publicerade en rekommendation om minimiprinciper för utvinning av kolväten (inklusive skiffergas) med hjälp av hydraulisk spräckning, med avsikt att se över genomförandet i augusti 2015. I detta arbete undersöktes dock inte de befintliga metoderna inom olje- och gasindustrin på land.

Insamling och analys av uppgifter om industriolyckor är nödvändigt för att förebygga nya olyckor. Inspektörerna behöver illustrationer av olyckssituationer för att förstå vad som verkligen hände och vilka åtgärder som slutligen vidtogs i sådana situationer.

Detta projekt genomfördes för att utarbeta en rapport om hur effekterna på människors hälsa beaktas i de olika stadierna i tillståndsgivningen inom ramen för IPPC-direktivet (Integrated Pollution Prevention and Control). En vägledning för god praxis har tagits fram genom att beakta de olika tillvägagångssätt som medlemsstaterna för närvarande tillämpar i denna fråga. Vägledningen kommer att hjälpa medlemsstaterna genom att identifiera gemensamma principer och förfaranden som de kan beakta vid genomförandet av IPPC-direktivet. IPPC-direktivet lägger större vikt än någon tidigare lagstiftning vid att skydda människors hälsa genom miljölagstiftning. Projektet visade att ansvaret för hälsoskydd och miljöskydd i de flesta europeiska medlemsstater inte ligger hos samma organ. Genomförandet av IPPC är därför en utmaning och kräver ett omfattande samarbete.

Denna rapport bygger på resultaten av ett frågeformulär som diskuterades vid möten som hölls under perioden oktober 2004-juni 2005. Diskussionen inriktades på ekonomi, produktionsprocesser, lagar och förordningar samt inspektionsförfaranden. Rapporten är tänkt som ett verktyg för de offentliga organ som är involverade i kontroller och övervakning av garveriindustrin. I detta syfte sammanställs erfarenheterna från flera europeiska sammanhang inom läder- och garveriindustrin.

Huvudsyftet med detta IMPEL-projekt har varit att genomföra ett informationsutbyte om verklig användning av BREF-material och BAT-tillämpning mellan IMPEL-medlemmar och operativa myndigheter som ansvarar för spridning av BREF-material och BAT-tillämpning i medlemsstaterna.

Syftet med detta projekt är att utbyta information om genomförandet av VOC-direktivet mellan experter och/eller inspektörer. Under en IMPEL-workshop presenterades information om VOC-bestämmelserna i direktivet och några nationella lagar för deltagarna. Huvudfokus var diskussionen om de förberedda fallstudierna i små arbetsgrupper, som bestod av mellan 8 och 16 medlemmar vardera. De viktigaste resultaten var följande:

Syftet med detta arbete om handel med utsläppsrätter (fas I-III) var att sammanföra de olika tillsynsmyndigheter och organ som är involverade i genomförandet och förstå eventuella skillnader i tillvägagångssätt och eventuella effekter på hur systemet fungerar. Om möjligt bör detta leda till en harmonisering av de operativa metoderna och därmed till en harmonisering av systemets funktion.

Cementtillverkningsprocessen är en komplex industriell verksamhet som potentiellt kan påverka miljön i hög grad. Det är viktigt att genomföra en integrerad kontrollåtgärd som även tar hänsyn till produktionsprocessen och den teknik som används, eftersom en stabil och kontrollerad processledning är den första garantin för att uppfylla kraven.

Impel genomförde en rad projekt om energieffektivitet. Energieffektivitet vid tillståndsgivning och inspektioner (2010-2012) Energi är en prioriterad fråga inom Europeiska unionen. Enligt EU:s klimat- och energipaket ska energieffektiviteten öka med 20 % och växthusgaserna minska med 20 % fram till 2020. Sedan det finskledda Impel-projektet om energieffektivitet 2002/2003 har en aktuell utvärdering visat att endast mindre förändringar har skett när det gäller beaktandet av energieffektivitetsfrågor i tillstånds- och tillsynsförfaranden. I projektet identifierades sju huvudsakliga utmaningar när det gäller energieffektivitet:

Luftkvalitetsdirektivet och dess dotterdirektiv har genomförts i EU:s medlemsstater under de senaste åren. År 2007 gjorde ett tidigare IMPEL-projekt (med Österrike som huvudpartner) det möjligt att utbyta expertis om tillståndsgivning för anläggningar i luftförorenade områden, baserat på en undersökning i några medlemsstater. En studie av begränsad omfattning 2009 visade att direktiven har genomförts i praktiken på olika sätt i olika Impel-medlemsstater. Kontakter mellan experter i dessa länder bekräftade skillnaderna, vilket leder till olika verksamheter för hantering av luftkvalitet när det gäller tillstånd och tillsyn av industri-, trafik- och sjöfartssektorer. Man vet dock inte mycket om dessa olika verksamheter och deras effekter på själva luftkvaliteten. Vi vet naturligtvis att luftkvaliteten påverkas även av trafik och sjöfart. Detta projekt begränsades dock till industriutsläpp, med tanke på Impels huvudinriktning och den begränsade tid och de begränsade resurser som stod till förfogande.

IPPC-direktivet 2008/1/EG (numera IED 2010/75/EU) och ramdirektivet om vatten 2000/60/EG är två av de mest omfattande delarna av EU:s miljölagstiftning. De har inneburit många utmaningar för medlemsstaterna. Anläggningar som regleras enligt IPPC kan påverka vattenmiljön, t.ex. genom direkta eller indirekta utsläpp av föroreningar, vattenuttag osv. IPPC kräver att anläggningarna ska drivas i enlighet med villkoren i tillstånden och i enlighet med bästa tillgängliga teknik (BAT). De måste också respektera de miljökvalitetsnormer som fastställs i EU-lagstiftningen, inklusive de som härrör från EU:s vattenlagstiftning. Förhållandet mellan de två uppsättningarna skyldigheter är dock ofta långt ifrån enkelt.

Syftet med detta projekt var att organisera ett utbyte av information om bästa praxis för genomförandet av artikel 23 och andra inspektionsrelevanta artiklar i IED. Med hänsyn till den vägledning om inspektionsplanering och riskbedömning som redan utarbetats av IMPEL samt kraven i IED utarbetades en interaktiv vägledning om inspektion av IED.

Den 6 januari 2011 trädde direktivet om industriutsläpp i kraft, och de bestämmelser som anges i artikel 80.1 måste införlivas i nationell lagstiftning inom två år. Enligt direktivet om industriutsläpp är det möjligt att det för många industrisektorer kommer att krävas en översyn av befintliga tillstånd för att uppfylla kraven i BAT-slutsatserna i det relevanta BREF-dokumentet (artikel 3.11 och 3.12). Enligt de befintliga direktiven tillämpar medlemsstaterna olika system för att hantera förändringar som sker vid anläggningar. Dessa ändringar görs i tillstånd i olika format och former, t.ex. överenskomna ändringar av tillstånd, ändringar av tillstånd, tekniska ändringar av tillstånd osv. I artikel 20 i IED behandlas verksamhetsutövarnas ändringar av anläggningar och i artikel 63 behandlas väsentliga ändringar av befintliga anläggningar. Dessa bestämmelser kommer att kräva en ny strategi från medlemsstaternas sida när det gäller att avgöra om det krävs en fullständig översyn av ett tillstånd eller om ett mer informellt system för godkännande av ändringar ska antas.

Under 2009 genomfördes ett jämförelseprogram för tillstånd och inspektion av IPPC-anläggningar för svinuppfödning i Impel-medlemmarnas medlemsländer (fas I). Projektet fokuserade på fem nyckelfrågor: lagring av gödsel, spridning av gödsel, djurstallssystem, luftreningssystem och luktbedömning. Syftet med projektet 2009 var att lära av varandra, utbyta erfarenheter och identifiera god praxis.

Miljöinspektionscykeln beskriver steg för steg hur miljöinspektioner ska planeras och vad man ska tänka på när inspektionerna genomförs. EIC används också av IMPEL som en ram som andra inspektionsinitiativ inom IMPEL kan kopplas till för att skapa en bättre sammanhållning mellan de verktyg som utvecklas. Även om det finns mycket erfarenhet av miljötillstånd i Europa har själva förfarandet aldrig beskrivits i en steg-för-steg-vägledning. Därför finns det inga lika villkor för miljötillståndsförfaranden, det finns ingen vägledning för nya tillståndshandläggare och sammanhållningen mellan Impel-initiativen om tillstånd är mindre.

Baseline-rapporten har införts i EU-lagstiftningen sedan några år tillbaka. Vissa medlemsstater har dock redan en avsevärd erfarenhet av markundersökningar, med väletablerade förfaranden som i vissa fall bygger på årtionden av praktisk erfarenhet. Syftet med IED:s basrapport är i första hand att bedöma markkvaliteten i början av förnyelsen av tillståndet för en industriell verksamhet för att fastställa ett utgångsläge. Målet är att tillhandahålla en jämförelsegrund när verksamheten slutgiltigt avslutas för att möjliggöra en objektiv tillämpning av principen om att förorenaren betalar.

Enligt artikel 15.4 och 15.5 i direktivet om industriutsläpp 2010/75/EU (IED) får Impel-medlemmarna besluta att under vissa omständigheter fastställa ett mindre strikt utsläppsgränsvärde än BAT-AEL i ett tillstånd. Medlemsstaterna utarbetar sina egna förslag till genomförande som sedan kommer att granskas av kommissionen. Kommissionen har inte offentliggjort några riktlinjer för hur fastställandet ska genomföras. Detta kan leda till olika tolkningar i Impel-medlemsstaterna. Syftet med detta projekt är att identifiera god praxis och hjälpa regleringsmyndigheterna i IMPEL att utveckla ett mer konsekvent tillvägagångssätt när det gäller undantag för IED.

Den 6 januari 2011 trädde direktivet om industriutsläpp i kraft, och de bestämmelser som anges i artikel 80.1 skulle införlivas i nationell lagstiftning inom två år. IED innehåller nya krav på inspektion av industrianläggningar enligt artikel 23 i direktivet. Skyldigheterna i fråga om rutinmässiga miljöinspektioner utgör en ny utmaning för EU:s medlemsstater. IMPEL har redan utvecklat en integrerad riskbedömningsmetod (IRAM) inom ramen för projektet IMPEL easyTools, som ett instrument för att hjälpa medlemsstaterna att uppfylla kraven i artikel 23 i direktivet om industriell verksamhet. Utvecklingen av en integrerad riskbedömningsmetod (IRAM) och det tillhörande IT-verktyget klargjorde att ett riskbedömningsverktyg inte bara bör användas för IED-inspektioner utan även för inspektioner enligt Sevesodirektivet och RMCEI.

I direktivet om industriutsläpp finns många hänvisningar till farliga ämnen och de risker som de medför. Det är därför värt att undersöka detta: om kraven/förpliktelserna i Reach-förordningen kan vara användbara för tillstånds- och inspektionsarbete; Vilka ändringar av Reach-formatet för registrering och ansökningar om godkännande som skulle vara möjliga för att bli ännu mer kompatibla och ge mervärde för tillstånd och inspektion av IED, Vilka konsekvenser (inklusive positiva effekter) Reach-kraven har för tillstånds- och inspektionsverksamheten. hur man kan förbättra synergierna och komplementariteten mellan dessa två rättsakter.

Direktivet om industriutsläpp trädde i kraft den 6 januari 2011. Enligt artikel 80.1 ska bestämmelserna i direktivet införlivas i nationell lagstiftning inom två år. I artikel 23 i direktivet anges att IED innehåller nya krav på inspektion av industriella anläggningar.

Online-workshops om operatörernas egenkontroll av luftutsläpp hölls den 28 september och 11 oktober 2021, organiserade av IED Implementation IMPEL-projektet. Workshopparna var inriktade på operatörens egenkontroll, på utsläpp till luft, kontinuerliga och icke-kontinuerliga, inriktade på tillförlitligheten i egenkontrollen och operatörernas (skyldighetsinnehavarnas) rapportering.