Övergripande verktyg och metoder

IMPEL har genomfört ett par liknande undersökningar under de senaste åren som gett en hel del användbar information. Situationen har dock förändrats dramatiskt i och med att många länder har förklarat att de befinner sig i en klimatnödsituation, att medvetenheten om plast har ökat enormt och att den biologiska mångfalden har minskat i världen. Situationen har förvärrats avsevärt av den pågående COVID-19-pandemin, som i hög grad har spårade ur regleringsprogrammen och som i slutändan kommer att påverka den offentliga sektorns budgetar och finanserna för dem som förväntas följa miljölagstiftningen. Detta arbete behövs för att fullt ut identifiera och kvantifiera dessa nya utmaningar och för att försöka lyfta fram möjligheter och lösningar som stöd för regleringsmyndigheterna. Arbetet kommer också att vara ett direkt underlag för utarbetandet av en flerårig strategisk plan för 2022 och framåt.

Uttalandet av en klimatnödsituation (liksom en ökad medvetenhet om plastens inverkan, minskningen av den biologiska mångfalden och nu effekterna av en global pandemi och en potentiell grön återhämtning) har en djupgående inverkan på politiken, hur vi reglerar och på dem som vi reglerar. Trycket på att bidra till en minskning av växthusgaser, en minskning av koldioxidutsläpp eller stöd till grön återhämtning ökar, men få tillsynsmyndigheter har de rätta verktygen för att börja ta itu med dessa frågor. Detta program hoppas kunna ta itu med dessa frågor genom att utforma verktyg och tillvägagångssätt som tillsynsmyndigheterna kan använda för att möta dessa nya utmaningar. Det föreslås att ett arbetsprogram upprättas för perioden 2021-2024.

Kunskapen om hur många av verktygen för tillsyn av efterlevnaden av lagstiftningen har genomförts på ett framgångsrikt sätt är ofta begränsad inom tillsynsvärlden. Förmågan att visa upp dessa verktyg och tillvägagångssätt behövs för att göra tillsynsorganen mer effektiva och ändamålsenliga och för att i slutändan ge ett gott miljöskydd.

När anläggningar avvecklas finns det i allmänhet inga bestämmelser om miljösanering, vilket innebär att de lämnar betydande miljörester som senare måste åtgärdas. Olika lösningar har sökts i Europa, bland annat genom försäkringar, finansiella avsättningar och obligationer. Frågan om insolvens kvarstår, och även om åtgärder vidtas ignoreras de ofta av konkursförvaltaren, vilket leder till att ingenting lämnas kvar för miljön eftersom den anses vara underordnad bolagsrätten. I slutändan kan långdragna rättsliga strider ändå leda till att skattebetalarna står för kostnaderna - vilket strider direkt mot principen om att förorenaren betalar.

Syftet med projektet är att fastställa kriterier för bedömning av miljöskador och överhängande hot om skador samt att bygga upp teknisk och processuell kapacitet för att granska fall och fastställa ledtrådar och bevis för miljöskador och hot om skador enligt direktivet om miljöansvar som orsakats av miljöincidenter, överträdelser och ekobrottsliga handlingar.

IMPEL-nätverket har vuxit betydligt sedan 2008 då det blev en oberoende förening som är registrerad enligt belgisk lag. År 2008 fanns det 38 medlemsmyndigheter 2008 jämfört med 51 år 2016. Det finns dock fortfarande betydande luckor i IMPEL:s medlemskap samt i det aktiva deltagandet i projektverksamheten. Detta är särskilt tydligt med tanke på Impels nyligen genomförda omstrukturering för att inkludera naturskydd samt mark- och vattenverksamhet i arbetsprogrammet. Dessutom finns det ett tydligt behov av att arbeta på subnationell nivå med regionala och lokala myndigheter som förvaltar och genomför genomförande- och verkställighetsåtgärder. Detta upprepades av Europeiska kommissionen under ett nyligen hållet möte med Impels styrelse i Bryssel den 27 maj 2016, men även av Regionkommittén som stod värd för generalförsamlingen i Bryssel 2014. Hittills har IMPEL:s medlemskap från subnationella myndigheter varit ganska begränsat och detta måste ändras om vi ska kunna förbättra genomförandet mer allmänt i Europa.

Under de senaste åren har IMPEL och Europeiska kommissionen tagit ställning till kapacitetsuppbyggnad och därför tar nu olika IMPEL-projekt initiativ till att utveckla sina idéer om hur man kan stödja medlemmarna i genomförandet av de produkter som de levererar.

Alla inspektioner måste vara så effektiva och ändamålsenliga som möjligt samtidigt som de kan erbjuda befintliga eller till och med utökade tjänster. Nyligen genomförda IMPEL-granskningsinitiativ har gett information om olika tekniska framsteg som görs av tillsynsmyndigheter i Europa. Syftet med denna minikonferens är att dela med sig av lärdomar inte bara om vad som finns på marknaden utan också om fallgroparna/kostnaderna för utveckling och de barnsjukdomar som leder till den färdiga produkten. Det handlar inte om att dela med sig av minimikriterier, utan snarare om det möjligas konst och hur man når dit så effektivt som möjligt.

Det finns en mängd olika nationella lagar och förordningar som kräver att verksamhetsutövare ska införa planer och arrangemang för att förebygga, reagera på och avhjälpa miljöskador till följd av naturolyckor och tekniska olyckor. Miljöskyddsmyndigheterna har också en rad olika uppgifter och krav för att hjälpa verksamhetsutövare att förebygga olyckor och planera och genomföra insatser vid olyckor och nödsituationer. Denna mångfald av uppgifter och krav har sannolikt lett till inkonsekventa arrangemang för att förebygga och åtgärda miljöolyckor.

Den mängd vägledningsmaterial som producerats, workshops och seminarier om bästa praxis som genomförts gör IMPEL till det ledande nätverket för yrkesverksamma inom den offentliga sektorn på området för miljölagstiftning i Europa. Det finns dock för närvarande problem med rättvisa, representation och infiltration inom IMPEL:s befintliga medlemsprofil.

Efter att ha organiserat konferenser för EU-nätverk två år i rad (2016 i Utrecht och 2017 i Oxford) insåg IMPEL behovet av att anordna en särskild konferens om nätverkets, de fem expertgruppernas och deras medlemmars arbete, framsteg och väg framåt, särskilt i samband med Europeiska kommissionens initiativ för säkerställande av miljööverensstämmelse.

Miljölagstiftningen kan stödjas av mycket uppdaterad och värdefull geografisk information som samlas in, lagras, förvaltas och hjälper till med fältverksamheten. Metoderna, den institutionella användningen och den rättsliga tillämpningen av dessa verktyg för analys av miljö och markanvändning är dock fortfarande osäkra. Syftet med detta projekt är därför att identifiera potentiella användare av dessa fjärranalysdata, baserade på Copernicus-tjänsterna, och förstå hur denna information kan stödja inspektionsverksamheten för miljö- och naturskyddsinspektioner inom ramen för varje involverad IMPEL-medlem och hur den redan har tillämpats och kan tillämpas i framtiden, med hänsyn till de viktigaste förfarandena, metoderna, (öppen) tillgång till sådana förfaranden och metoder och rättsliga begränsningar (avseende geospatial bevisföring i olika länders rättsliga bakgrund).

Denna rapport har tagits fram för att införliva IMPEL:s synpunkter inom Remas-projektet, särskilt när det gäller utvecklingen av "Remas-kriterierna". Remas-projektet samfinansieras av EU:s Life-Miljöprogram, UK Environment Agency, Scottish Environmental Protection Agency, Institute of Environmental Management and Assessment och Irish Environmental Protection Agency. Syftet med projektet är att nå samförstånd om värdet av oberoende certifierade miljöledningssystem för miljötillsynsmyndigheterna och att fastställa vilka frivilliga åtgärder som är mest effektiva för att skydda miljön och varför. Remas-kriterierna definieras som de delar av ett miljöledningssystem som anses vara avgörande för att förbättra miljöprestanda och underlätta reglering.

Projektet syftade till att identifiera och definiera tydliga, öppna och jämförbara kvalitetsparametrar för miljötillsynsmyndigheter, vilket skulle ge dem möjlighet att jämföra och lära av varandra. Vidare diskuterades hur de kvalitetsparametrar som befunnits lämpliga kan användas och utnyttjas.

Syftet med Impel-projektet var att tillhandahålla praktiska lösningar och dela med sig av god praxis mellan miljötillsynsmyndigheter i Europa om initiativ för att förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten i tillsynsverksamheter som tillståndsgivning och inspektion. Projektets fördelar var att:

Syftet med projektet var att fastställa vilken grundläggande information om utförda miljöinspektioner som bör tillhandahållas allmänheten och hur denna information bäst kan tillhandahållas, särskilt på elektronisk väg (Internet), samt att ge rekommendationer. Projektet lyckades ta reda på vilken information som görs tillgänglig för allmänheten och i vilken form den är tillgänglig.

Initiativ för bättre lagstiftning för att öka effektiviteten och ändamålsenligheten samtidigt som miljöskyddsnivåerna bibehålls eller förbättras används i allt större utsträckning av miljötillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna, ofta som svar på utmaningar som begränsade resurser och ökande påfrestningar på miljön.

Kompletterande metoder utgör ett mycket användbart bidrag till tillsynsmyndigheternas verktygslåda för att genomföra miljölagstiftningen och uppnå miljöresultat. De definieras som åtgärder som används utöver miljöinspektioner för att bidra till att uppnå mål som t.ex. efterlevnad. Några exempel på kompletterande metoder till miljötillsynen är följande:

Administrativa böter är tillgängliga för nästan alla de länder som svarat. Med utgångspunkt i att utvecklingen och den nuvarande statusen för den relevanta administrativa lagstiftningsramen varierar avsevärt mellan EU:s medlemsstater, tillämpas administrativa böter med olika motivering och metodik.

Med utgångspunkt i den dynamik som skapades av den mycket framgångsrika nätverkskonferensen 2016, som ägde rum i Utrecht den 12-13 maj, fastställs i denna uppdragsbeskrivning en plan för att gå vidare i utvecklingen av de partnerskap som upprättats med nätverken för domare (EU FJE), åklagare (ENPE) och poliser (ENVI CrimeNet).

Det har konstaterats i olika IMPEL-granskningsinitiativ (IRI) att många organisationer misslyckas med att tydligt formulera sin övergripande strategi för reglering så att allt regleringsarbete tydligt kan anpassas till den. Det finns också ett krav i Doing the Right Things-metodiken på att fastställa sammanhang och mål som bör anpassas till regleringsstrategin. Genom att förstå vilka alternativ som finns tillgängliga kan tillsynsmyndigheterna skapa/förfina/utveckla sin strategi.

I olika IMPEL-granskningsinitiativ (IRI) har det konstaterats att många organisationer kämpar med de uppgifter de har om reglerade anläggningar och miljön. Vid denna konferens kommer man att försöka dela med sig av bästa praxis och potentiella lösningar som kan delas för att maximera värdet av de uppgifter vi har.

En nyckelfråga i rekommendationen om minimikriterier för miljötillsyn (RMCEI) och IMPEL:s stegvisa vägledning för planering av miljötillsyn är prioriteringen av miljötillsynen. En viktig del av denna prioritering är bedömningen av sannolikheten för miljöstörningar som orsakas av industriell eller jämförbar verksamhet. Dessa riskbedömningar spelar också en viktig roll i inspektionsplaneringen enligt Seveso II-direktivet och direktivet om industriutsläpp.

Syftet med IMPEL:s referensbok om miljötillsyn är att tillhandahålla ett verktyg för miljöinspektörer i Europeiska unionen. Den är främst avsedd för inspektörer på fältet, men kan också vara användbar för högsta och mellersta ledningen.

Impel slutförde serien av riktlinjer om minimikriterier för inspektioner, som låg till grund för RMCEI-förordningen, och publicerade en referensbok för miljötillsyn. Vägledningen omfattar följande dokument:

Syftet med projektet var att utarbeta resultatindikatorer för miljöinspektionerna. När det gäller projektets omfattning enades man om att det skulle omfatta följande indikatorer som har med RMCEI att göra. Indikatorerna bör omfatta input-, output- och resultatindikatorer.

Projektet bestod av fyra faser som genomfördes mellan 2005 och 2010. Dialoger om grannskap förebygger, hanterar och löser konflikter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt genom att bygga upp förtroende, söka lösningar som alla vinner på och skapa hållbara goda grannskapsrelationer. Deras mål är att öppet dela information, ta fram rekommendationer för företaget och ibland till och med samarbeta och förhandla för att komma överens om en lösning.

Fas I. Jämförelseprogram för prioritering av miljötillsynen. Det allmänna målet med jämförelseprogrammet är att få en fullständig bild av hur olika medlemsstater genomför inspektioner och hur de utbyter erfarenheter med varandra. Ett annat mål är att EU:s inspektörer ska utbyta information och föra diskussioner om hur inspektioner ska genomföras för att upprätthålla miljölagstiftningen. Informationsutbytet kommer att främja gränsöverskridande samarbete och ömsesidig förståelse mellan länderna. Syftet med detta projekt var att utforska och analysera likheter och skillnader i hur inspektionsmyndigheterna i Impel-medlemsstaterna prioriterar miljöinspektioner, att få förståelse för hur inspektionsmyndigheterna i Impel-medlemsstaterna hanterar "alternativ" i sina inspektionsplaner och -program och att främja tillgången till praktisk information om miljösituationen och effektiviteten i den politiska beslutsprocessen för beslutsfattarna.

Det finns två huvudteman som ligger till grund för behovet av denna konferens: Att stärka samarbetet i verkställighetskedjan och, Att uppmuntra till ytterligare innovation inom efterlevnad och verkställighet. Idén om en nätverkskonferens är nödvändig om vi vill undersöka och se hur vi kan förbättra verkställighetskedjan som helhet. För detta ändamål behövs ytterligare samordning med systerorganisationer: EU FJE (EU:s domarnätverk) och ENPE (EU:s åklagarnätverk) samt ENVI CrimeNet.

Den rättsliga verktygslådan är inte allmänt känd eller helt och hållet förstådd i sin helhet på grund av snabba förändringar i regelverk och tekniska framsteg. Syftet med detta projekt är att kartlägga de metoder som används främst i Europa men även runt om i världen (genom frågeformulär och litteratursökning) så att de kan kartläggas mot spektrumet av efterlevnad. Detta kommer att öka förståelsen hos alla tillsynsmyndigheter och göra det möjligt för dem att tillämpa dessa nya verktyg och metoder på ett lämpligt sätt tillsammans för att underlätta efterlevnaden.

IMPEL genomförde nyligen en studie - "Challenges in the practical implementation of EU environmental law and how IMPEL could help overcome them" - som innebar en enkätundersökning och skrivbordsbaserad forskning för att identifiera de viktigaste utmaningarna för miljömyndigheterna i medlemsländerna. Detta har gett mycket användbar information som kan hjälpa till att fokusera IMPEL:s arbetsprogram för framtiden. Nu behövs ytterligare arbete för att utveckla de mer detaljerade utmaningarna i fråga om genomförandet som identifierats och för att undersöka övergripande frågor och teman. Detta kommer att ge ett värdefullt bidrag för att identifiera specifika prioriteringar för Impels fem expertgrupper och för att utforma Impels fleråriga strategi för framtiden.

Projektet utvecklades på grund av den starka efterfrågan på effektiva instrument för att på ett optimalt sätt inrikta inspektioner för att kontrollera efterlevnaden av EU:s lagstiftning om mänsklig verksamhet, inte bara när det gäller stora industrier utan även när det gäller annan mänsklig verksamhet. Miljökvaliteten är också beroende av mindre anläggningar och av jordbruket, med potentiell och faktisk påverkan på miljöfaktorer som luft, mark och vatten.

Miljön, näringslivet och lagstiftningen är komplexa och beroende av varandra, vilket innebär att konventionella metoder för att analysera miljörisker och välja lämpliga "motåtgärder" eller "insatser" kanske inte är effektiva. Projektet Choosing Appropriate Interventions har utvecklat ett praktiskt verktyg för tillsynsmyndigheter, inspektioner och inspektörer för att hjälpa dem att göra rätt val av åtgärder och dela med sig av god praxis och erfarenheter.

I många länder övervakas industriföretag av myndigheter som regelbundet utför inspektioner på plats och andra "traditionella" kontroller av efterlevnaden, t.ex. bedömning av utsläppsrapporter. Men hur effektiva och ändamålsenliga är dessa resultatinriktade tillsynsverksamheter när det gäller att uppnå god efterlevnad av miljölagstiftningen eller till och med miljöprestanda utöver efterlevnaden? Tidigare IMPEL-projekt har visat att en smart användning av företagens förmåga att kontrollera sina risker med hjälp av ledningssystem kan bidra avsevärt till att göra den offentliga tillsynen effektiv och ändamålsenlig. Detta tycks särskilt gälla för relativt stora och komplexa företag vars processer är potentiellt riskfyllda för miljön. Det finns ganska starka indikationer på att följande två mål kan uppnås om tillsynen använder EMS/CMS under rätt förhållanden och på ett lämpligt sätt:

För att förbättra effektiviteten i miljöinspektionernas genomförande av miljölagstiftningen syftar detta projekt till att förse Impels medlemmar med en verktygslåda för att välja insatser beroende på omständigheterna. Verktyget har utvecklats och testats under projektets fas 1 och 2. Under fas 3 kommer förbättringar att göras av iDEPEND-modelleringsverktyget, en värdplats kommer att identifieras och fördelarna med beroendemodellering och verktygslådan kommer att kommuniceras på bredare front.

Projektet "IMPEL for sustainability-Heal the world" syftar till att få en inblick i IMPEL-nätverkets intresse för utbildning för hållbarhet. Det primära målet är att skapa ett nätverk av experter som arbetar tillsammans för att utveckla en miljöutbildning för hållbarhetsreferens i Europa för alla utbildningsgrupper och medborgare i allmänhet, vilket kallas utbildning för livslångt lärande.

Under de senaste åren har IMPEL och Europeiska kommissionen tagit ställning till kapacitetsuppbyggnad och därför tar nu olika IMPEL-projekt initiativ till att utveckla sina idéer om hur man kan stödja medlemmarna i genomförandet av de produkter som de levererar.

Rapid growing of geospatial techniques, like spatial statistics and earth observation remote sensing technology, as well as recent advances in artificial intelligence, increased the ability in monitoring environmental processes. In the last decades, there has been a growing awareness that geospatial technology has the ability to monitor, inspect and assess the environment, producing the information needed by regulatory practitioners, supporting the investigation of eco-criminal acts and environmental laws infringement. However, competent authorities across EU need to find out how information generated using geospatial intelligence best meets the requirements for the investigation of specific eco-criminal acts in the most efficient manner, in order to be used in court.

Working with our key partner, the European Commission, this conference has provided a forum for highlighting common challenges and practical solutions whilst examining case studies that help the less experienced to learn from more experienced practitioners.

The overall goal of the 4 Networks Conferences is to bring all relevant parties together to debate joint efforts to fight environmental crime

IMPEL, EnviCrimeNet, ENPE, and EUFJE organised 4 Network Conference as virtual event with the support of LIFE+ SATEC Project, to bring together specialised practitioners involved in fighting environmental crime.